Study your flashcards anywhere!

Download the official Cram app for free >

  • Shuffle
    Toggle On
    Toggle Off
  • Alphabetize
    Toggle On
    Toggle Off
  • Front First
    Toggle On
    Toggle Off
  • Both Sides
    Toggle On
    Toggle Off
  • Read
    Toggle On
    Toggle Off
Reading...
Front

How to study your flashcards.

Right/Left arrow keys: Navigate between flashcards.right arrow keyleft arrow key

Up/Down arrow keys: Flip the card between the front and back.down keyup key

H key: Show hint (3rd side).h key

A key: Read text to speech.a key

image

Play button

image

Play button

image

Progress

1/113

Click to flip

113 Cards in this Set

  • Front
  • Back

VĂ„rdetiska tumregler

Icke skada


Göra gott


RĂ€ttvisa


Autonomi

PUmÄl

Empatiskt förhÄllningssÀtt


Lyhördhet


Tydlighet

Hipokrates ed

Om möjligt bota


Ofta lindra


Alltid trösta

LÀkaren ska i sin gÀrning ha patientens hÀlsa som det frÀmsta mÄlet och om möjligt bota, ofta lindra, alltid trösta, följande mÀnniskokÀrlekens och hederns bud.

Göra gott

2. LÀkaren ska besinna vikten av att skydda och bevara mÀnniskoliv och fÄr aldrig medverka i ÄtgÀrder som syftar till att pÄskynda döden.


Icke skada

2. LÀkaren ska besinna vikten av att skydda och bevara mÀnniskoliv och fÄr aldrig medverka i ÄtgÀrder som syftar till att pÄskynda döden.


Icke skada

3. Efter bÀsta förmÄga ska lÀkaren bistÄ mÀnniskor i medicinsk nödsituation, sÄvida lÀkaren inte försÀkrat sig om att andra Àr villiga och kompetenta att ge sÄdant bistÄnd.

Göra gott icke skada

LÀkaren ska handla i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet, stÀndigt söka vidga de egna kunskaperna samt efter bÀsta förmÄga och med omdöme bidra sÄvÀl till den vetenskapliga utvecklingen som allmÀnhetens kÀnnedom om denna. Efter förmÄga ska lÀkaren alltid stÀlla sin kunskap till förfogande.

Autonomi, göra gott

5. LÀkaren fÄr aldrig pÄ nÄgot sÀtt medverka vid dödsstraff, tortyr eller andra grymma och omÀnskliga handlingar.

Inte skada

6. LÀkaren ska behandla patienten med empati, omsorg och respekt och fÄr inte genom sin yrkesauktoritet inkrÀkta pÄ vederbörandes rÀtt att bestÀmma över sig sjÀlv.

Autonomi

7. LÀkaren ska aldrig frÄngÄ principen om mÀnniskors lika vÀrde och aldrig utsÀtta en patient för diskriminerande behandling eller bemötande.

RĂ€ttvisa

LÀkaren fÄr inte inleda ett sexuellt förhÄllande eller inlÄta sig i nÄgon annan relation prÀglad av egennyttigt utnyttjande med en patient som stÄr under lÀkarens vÄrd.

Icke skada, autonomi

LÀkaren ska inte utan undersökning eller annan tillrÀcklig kunskap om patienten meddela rÄd eller föreskrifter.

Icke skada

LÀkaren ska avhÄlla sig frÄn pÄtrÀngande marknadsföring och frÄn att pÄ annat olÀmpligt sÀtt fÀsta uppmÀrksamhet pÄ sin person och lÀkargÀrning.


RĂ€ttvisa

10. LÀkaren ska dÄ sÄ Àr motiverat anlita annan sakkunskap och tillmötesgÄ patientens eller nÀrstÄendes rimliga önskemÄl att fÄ tillfrÄga annan lÀkare.

Autonomi

11. LÀkaren ska respektera patientens rÀtt till information om sitt hÀlsotillstÄnd och möjliga behandlingsalternativ och om möjligt i behandlingen utgÄ frÄn informerat samtycke samt avstÄ frÄn att lÀmna upplysningar som patienten inte önskar.

Autonomi

LÀkaren ska i intyg och utlÄtande endast efter noggrant övervÀgande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och Ätskilja detta frÄn annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas.

Icke skada, rÀttvisa

LÀkaren ska i intyg och utlÄtande endast efter noggrant övervÀgande bestyrka vad som har saklig och professionell grund och Ätskilja detta frÄn annan information, vars sanningshalt ej kan bedömas.

Icke skada

LÀkaren ska, dÄ han/hon handlar pÄ uppdrag av en tredje part, försÀkra sig om att patienten har detta förhÄllande klart för sig.

Autonomi

LÀkaren ska bemöta sina kollegor som han/hon vill bli bemött av dem. Utan att trÀda patientens intressen förnÀr ska lÀkaren respektera sina kollegors arbete och sÄ lÄngt det Àr möjligt undvika att undergrÀva kollegors relationer till patienten.

Icke skada

LÀkaren ska söka vÄrd om han/hon lider av sjukdom som kan pÄverka lÀkarens yrkesutövning.

Icke skada

17. LÀkaren ska i sin gÀrning bidra till att medicinska resurser anvÀndes i enlighet med dessa etiska regler och pÄ bÀsta sÀtt till gagn för patienterna. LÀkaren ska aldrig medverka till att bereda enskilda patienter eller patientgrupper otillbörlig ekonomisk, prioriteringsmÀssig eller annan fördel.

Göra gott, rÀttvisa

LÀkaren fÄr inte lÄta sig pÄverkas av otillbörligt förvÀrvsbegÀr och inte utföra annan undersökning och behandling Àn vad som Àr medicinskt motiverat. Arvodet ska anpassas efter prestationens art och omfattning.

RĂ€ttvisa, icke skada

biopsykosociala modellen, BPS,

teori enligt vilken varje tillstÄnd av ohÀlsa eller hÀlsa beror pÄ biologiska, psykologiska och sociala förhÄllanden.

FarhÄgor, frÄga

Jag gissar att du har funderat - vad tror du sjÀlv att det hÀr beror pÄ?

FörvÀntningar, frÄga

Vad tÀnker du att jag kan hjÀlpa fig med?

FörutsÀttningar, frÄga

Vad har du sjÀlv försökt att göra för att minska dina besvÀr?

Föru

Sammanfatta


Informera


FrÄgor


Ordinera/förhandla


Planera


UtvÀrdera

FörutsÀttningar för en god komunikation

NĂ€rvaro


Respekt


Tillit/trygghet


Intresse/nyfikenhet


Undersökning


Tydlighet


Avsaknad av pekpinnar


Utmaning/DelmÄl


Hopp

Verbala fördigheter

Eka


Parafrasera


Sammanfatta


FrÄga upp


Återspegla kĂ€nslor

Verbala fÀrdigheter: eka

- Jag Àr orolig.


- Orolig?

Verbala fÀrdigheter: parafrasera

Återge med egna ord

Verbala fördigheter: sammanfatta

Har jag förstÄtt dig rÀtt nÀr...?

Verbala fÀrdigheter: Äterspegla

Du nÀmnde att...

FörvÀntningar, frÄga

Vad tÀnker du att jag kan hjÀlpa dig med?

Verbala fÀrfigheter: Äterspegla kÀnslor

Det verkar dom att du Àr orolig.

Genensam del

Sammanfatta


Informera


FrÄgor


Ordinera/förhandla


Planera


UtvÀrdera

FaktafrÄga ex

Hur mÄnga barn har du?

Verbala fÀrdigheter

Eka


Parafrasera


Sammanfatta


FrÄga upp


Återspegla kĂ€nslor

Explorativ frÄga. Ex.

BerÀtta om din vardag.

Affektiv frÄga. Ex.

Hur kommer det sig att du grÄter nÀr du talar om...?

Lyssnande/summerande frÄga. Ex.

Du har berÀttat att... Har jag görstÄtt fig rÀtt?

Konfrontativ/provokativ frÄga. Ex.

NÀr du berÀttar detta fÄr jag en kÀnsla av art du inte vill leva lÀngre? Sitter du och ljuger för mig?

NÀr du berÀttar detta fÄr jag en kÀnsla av art du inte vill leva lÀngre? Sitter du och ljuger för mig? Typ av frÄga.

Konfrontativ/provikativ

Reflektiv frÄga. Ex.

Vad fyller rökningen för behov i ditt liv?

LĂ€karens agenda

Diffdiagnos


Status


Utredning


Åtg/Behandling

Vad fyller tökningen för behov i ditt liv? Typ av frÄga?

Explorativ

Precisering. Ex.

Vad menar du med?

Vad menar du med...? Typ av frÄga?

Precisering

Vilket Är togs din blindtarm bort? Typ av frÄga?

FaktafrÄga

Vad har fört dig hit idag? Typ av frÄga?

Öppen

BerÀtta om dina matvanor? Typ av frÄga?

Explorativ

Hur kommer det sig att du skrattar nÀr jag frÄgar...? Typ av frÄga?

Affektiv

Vad fyller rökningen för behov i ditt liv? Typ av frÄga?

Explorativ

NÀr du berÀttar... FÄr jag en kÀnsla av att du inte vill leva lÀngre? Sitter du och ljuger för mig? Typ av frÄga?

Konfrontativ/provokativ

Johari fönster

Model som beskriver öppenheten i mellanmÀnsklig kommunikation

LĂ€karcentrerad konsultation

Bra vid trauma eller andra tillfÀllen dÄ det Àr ont on tid. Slutna riktade frÄgor.


- Diffdiagnos (sonatiska och psykiska)


- Klinisk us (status)


- Objektiva tecken


- Utredning


- Åtg/behandling

Model som beskriver öppenheten i mellanmÀnsklig kommunikation

Johari fönster

Johari fönster- rita. Funktion

Medvetenhet om begrÀnsningar i kommunikationen. Genom att bygga förtroende kan arenan bli större.

Patientcentrerad konsultation

Ökad compliance.


Patientens agenda fÄr ta stor plats:


- FörestÀllningar (symtom)


- FarhÄgor (kÀnslor)


- FörvÀntningar (pÄ vÄrd)


- FörutsÀttningar (konsekvenser k vardagen, egna resurser)

Jag har förstÄtt det som... stÀmmer detta? Typ av frÄga?

Summerande

FarhÄgor

KĂ€nslor

FörvÀntningar

Vad förvÀntar sig för vÄrd

FörutsÀttningar

Hur sjukdomen pÄverkar det dagliga livet. Egna resurser.

Johari fönster- rita. Funktion

Medvetenhet om begrÀnsningar i kommunikationen. Genom att bygga förtroende kan arenan bli större.

MĂ€nniskans basala behov. (Motiverande samtal)

Kompetens


Tillhörighet


Autonomi

Motivationstyper

Autonom (inre) motivation


Kontollerad (yttre) motivation

Autonom motivation

- GlÀdje/intresse Àr belöningen


- TillfredstÀller basala behov (kompetens, tillhörighet, autonomi)


- UthÄllig motivation

Motiverande samtal

En patientcentrerad metod som syftar till att höja den autonoma (inre) motivationen till förÀndring. Genom att utforska och förlösa ambivalensen.

Vad fÄr olika förhÄllningssÀtt hos lÀkaren för effekt i form av basala behov?


Positiv feedback.


Negativ feedback.


Kontroll.


Erbjuda valmöjligheter.


FörstÄelse.

Ökad kĂ€nsla av kompetens.


Minskad kÀnsla av kompetens.


Minskad autonomi.


Ökad autonomi.


Ökad kĂ€nsla av tillhörighet.

Fyra hörnstenar i motiverande samtal.

- Förmedla empati


- Utveckla diskrepens (fÄnga upp och synliggöra ambivalens)


- Rulla med motstÄnd


- StÀrka sjÀlvkompetensen

Ambivalenskorset. Förklara.

Ambivalenskorset är ett instrument för att tydliggöra fördelar och nackdelar med beteendet och blicka framåt och fundera över eventuell förändring.

Ambivalenskorset. Rita.

Back (Definition)

Affekt

Ett biologiskt program som avspeglas i kroppen

KĂ€nsla

Den symboliserade, sjÀlvmedvetna upplevelsen kopplad till en affekt

Egenskaper hos alla affekter

Smittar


PÄtrÀngande


Mild till stigande intensitet


Biologiskt program


Finns frÄn födseln


Okontrollerbara

Åtta affekter

- GlÀdje - vÀlbehag -tillfredstÀllelse


- intresse - upphetsning - nyfikenhet


- FörvÄning


- Ilska - raseri


- RÀdsla - skrÀck


- Ledsamhet - bedrövelse - kval - förtvivlan


- Skam


-avsky/avsmak


Skillnad mellan skam och skuld?

Skam - jaget, existensen


Skuld - handlingen

Ge exempel pÄ varför vissa sjd utlöser skam.

Stigmatiserade sjd


SvÄra att dölja


PĂ„verkar utseendet


Livsstilsbetingade (fetma, kol)


Beteendestörningar


Negativt förlopp


InskrÀnkningar i social kontakt

Skamkompassen. Rita.

...

Feedbacktrappan. Rita.

...

KĂ€nnetecknar en person med trygg anknytning.

- mentaliseringsförmÄga


- personen Àr tydlig och oron relevant

KĂ€nnetecknar en person med undvikande otrygg anknytning

- Undvikande (stÀnger av behov av nÀrhet och tröst, har svÄrt att beskriva kÀnslor i barndomen)

Typ av empati - LÄta sig vÀgledas av empatiska insikter för att hjÀlpa

Empatisk omtanke

Anknytningskors

Back (Definition)


Gender

Socialt kön

Gender

Socialt kön

KĂ€nnetecknar en person med otrygg anknytning

- Undvikande (stÀnger av behov av nÀrhet och tröst, har svÄrt att beskriva kÀnslor i barndomen)


- Ambivalent (lÄnga översvÀmmande svar, klÀngighet, lÄnga besök, sitter fast i det förflutna)

KĂ€nnetecknar en person med desorganiserad anknytning

- Ofta misshandel (fysisk/psykisk)


- Dissocierar smÀrtsamma upplevelser


- Kollaps av anknytning


- Risk för utveckling av Ängest/depression/personlighetsproblematik

Anknytningskors

Back (Definition)

Affektiv empati

Att uppfÄnga och kÀnna in

Typ av empati - Att uppfÄnga och kÀnna in

Affektiv enpati

Kognitiv empati

Att förstÄ kÀnslan

Typ av empati - Att förstÄ kÀnslan

Kognitiv empati

Empatisk precision

Att veta vems kÀnslan Àr

Typ av empati -Att veta vems kÀnslan Àr

Empatisk precision

Hegemoniska normsystem

Heteronormativitet: Maskulinitet/femininitet

Hegemoniska normsystem

Heteronormativitet: Maskulinitet/femininitet

Strategier i underordnad position

Smickra


AnvÀnd tÀckmantel (min bror)


Mystifiera (konstiga symtom)


Legitimera (har betalt skatt..)


Offer/Martyr (ingen mening)


Hota (ansvarsnÀmnden)


SkÀmta

Jag budskap i feedback

Beteende: nÀr du...


KĂ€nsla: blev jag...


Konsekvens: dÀrför att...


ÖnskemĂ„l: jag villa att...



Feedbackregler

Riktat till en person


Specifik


I rÀtt tid


Lagom mycket

4 frÄgor att stÀlla dig sjÀlv innan du ger feedback

Är det nödvĂ€ndigt?


Är det genomtĂ€nkt?


Är det kĂ€rleksfullt?


Är den efterfrĂ„gad?

Sju hÀrskarstrategier

UndanhÄllande av information


Förlöjligande


PÄförande av skam och skuld


Dubbelbestraffning


Osynliggörande


Hot och vÄld


Objektifiering

Försvarsmekanismer

Psykologiska processer som skyddar individen frÄn Ängest och frÄn medvetenhet om interna eller externa faror eller stressorer.

Förnekande - försvarsmekanism

OförmÄga att erkÀnna aspekter av verkligheten som andra ser

Idealisering - försvarsmekanism

Tillskriva andra överdrivet positiva egenskaper

Förskjutning - försvarsmekanism

Vrider sin kÀnsla mot en annan person

Projektion - försvarsmekanism

Tillskriver andra sina svagheter

Projektiv identifikation - försvarsmekanism

Förkastar inte det som projiceras pÄ en

Eskapism - försvarsmekanism

Verklighetsflykt

HjÀlpavvisande klagan - försvarsmekanism

Avvisar synpunkter eller rÄd av andra och klagar

KĂ€nnetecknar en person med ambivalent otrygg anknytning.

Ambivalent (lÄnga översvÀmmande svar, klÀngighet, lÄnga besök, sitter fast i det förflutna)

LÄnga översvÀmmande svar, klÀngighet, lÄnga besök, sitter fast i det förflutna

Ambivalent otrygg anknytning